tiveden

Tänker tillbaka, långt tillbaka.
Den tiden då man satt i stugan i tivedens skogar efter en lång dags fiske, få tända i kaminen, hänga kläderna på tork & bara njuta av naturen & en burk njutningsbar ravioli (eller nåt)

Det var dit jag åkte när man behövde vara ifréd, skogen med alla sjöar man kunde välja & vraka mellan, men oftast blev det Bergvattnet eller vår egen lilla sjö.
Man satt på verandan & lyssnade långt in på sena kvällen, hörde en tall som gnisslade lite så där förföriskt otäckt samtidigt som storlommen skrek ut sitt isande skrik i natten. Tänk vissa saker glömmer man aldrig.

Ibland får man en enorm längtan tillbaka, tillbaka till ensamhetens skog, tillbaka till stället där det knappt finns täckning på mobilen (kan säga så ivarjefall).
Man vaknar på morgonen & kokar en kopp kaffe & är fri att gå ner till sjön utan att ens behöva bry sig om tid & rum, visst, man röjde en del gräs & sly ofta när man var där men annars satt man i båten eller på bryggan & filosofiera & njöt av tjärdoften & vågskvalpet.

Stugan jag pratar om är ägd i släkten genom generationer, nu är de visserligen 2 stugor, en stor & en liten & därtill mark & en sjö, &ett utedass inte att förglömma haha, en såkallad nöd-lösning...
Nä nu ska jag nöd-lösa mig till kaffebryggaren, ha en bra dag :)